Hmmm trädgårdsfest?

Jag frågade N lite oskyldigt vad han hade gjort den där dagen då jag såg honom med den där tjejen. Och han sa att han hade varit hos sin moster hela dagen. De hade tydligen haft en liten trevlig trädgårdsfest. Barnen hade planterat blommor i krukor och de vuxna hade grillat och haft det trevligt. Kanske var det någon ur hans släkt som han hade åkt och handlat med? Han sa ingenting om att han hade varit och handlat men det är väl inte direkt någonting man bara säger heller. Jag kunde ju inte fråga heller, då skulle han ju tro att jag var galen om jag frågar om han var och handlade den dagen. Men det känns lite tråkigt att han var på en liten fest och att han inte bjöd med mig. Fast vi är ju inte tillsammans och det kanske är lite tidigt att ta med någon till släkten då. Men jag skulle ha tyckt att det var väldigt kul. Få plantera lite blommor och leka i jorden, och leka lite med barnen… De här dagarna har jag börjat tänka mer på honom än vad jag har gjort sen vi träffades. Jag tycker nog om honom mer än vad jag vill erkänna för mig själv. Det kändes lite som ett slag i ansiktet när jag såg honom med den andra tjejen och nu vet jag inte om det är tävlingsmänniskan i mig som börjar komma fram. Tycker jag om honom väldigt mycket? Eller vill jag bara inte att någon annan ska komma och bräda mig? Det är svårt att veta… Jag vill bara veta vem den där tjejen i affären var så jag kan bli lugn igen, eller skita i honom om det är någon annan som han träffar. Men jag vet inte hur jag ska få reda på det om jag inte frågar…

Handla på Maxi

Jag var och handlade med en kompis igår på Maxi och vem tror ni att jag ser där tillsammans med en tjej? Jo N såklart, killen JAG har träffat. Vi smög efter de ett tag och det var svårt att avgöra om de var ett par eller inte. Det skulle ju lika gärna kunna vara hans syster om det nu var så att han hade en! Fast det kan ju vara en tjejkompis, de är ju inte förbjudna att ha. Vad säger jag? Vi är ju inte ens tillsammans så han får ju gå och handla med vem han vill. Men jag ska nog försöka ta reda på vem det var, för jag tycker inte om att dela. Så jag måste vara smart om jag ska luska ut det här. Tänk, tänk. Jag måste fråga någon bra fråga så han inte ens förstår att jag har sett dem. Men vad? Jag får sätta på mig tänkarhatten nu.

Dinnerdate

Jag var ute och åt tillsammans med N igen. N är killen jag har träffat, jag vill inte skriva ut hans namn här så hädanefter så får han kallas för N. han är verkligen en mysig och go kille och jag börjar tycka om honom mer och mer. Vi börjar förstå varandra nu och vet vad som kan sägas och inte sägas. Vi säger ju självklart vad vi tycker om saker men vi kanske passar oss för att diskutera vissa ämnen. Tex religion. Det har vi lyckats bli ”osams” om ett par gånger. Eller vi har haft några ”missförstånd” som man också brukar kalla det. Men det är egentligen inga stora saker, alla tycker ju olika och jag tänker inte tvinga på mina tankar och vad jag tycker är rätt och fel. Fängelser ska vi tydligen inte heller diskutera, men jag tror nog att det är mig det är fel på. Jag kan inte diskutera om vare sig religion eller fängelser med någon. För jag vill nog gärna visa alla att det JAG säger är ju det rätta. Jag kan vara lite envis.

…

Jag sitter och tittar lite på tv men jag har ingen ro i kroppen. Jag tror jag behöver komma ut och röra lite på mig. Det är som att det kryper myror i benen på mig, för jag har bara varit hemma nu i två dagar och inte gjort nånting. Jag antar att det bästa är om jag tar en promenad nu men det ser ut att vara så kallt ute. Klockan är ju alldeles för mycket för en liten promenad, men jag känner att jag inte kommer kunna sova förrän jag har gjort någonting. Så nu stänger jag av den här skiten och drar på mig gympaskorna och tar en liten promenad. Jag får skriva mer sen när jag har lite mer ro i kroppen. Och det hoppas jag kommer lite senare för såhär är det inget roligt. Det känns inget roligt alls så nu går jag, hej då!

Onsdag

Jag träffat den där killen ett par gånger nu. Han är verkligen en bra kille men jag tror nog ändå inte att han är den rätta för mig. Han har kläckt ur sig en del dumma kommentarer som kanske bara är på skoj för honom men jag brukar alltid tänka att i varje litet skämt så ligger det en gnutta sanning. Så jag tror inte att det kommer bli han och jag. Han verkar jätteintresserad och jag börjar tycka om honom. Men det känns ändå inte som att det skulle funka i längden. Han verkar vara ganska svartsjuk och så har han inte det bästa självförtroendet heller. Det trodde jag att han hade när vi först träffades men det har smugit fram lite saker nu som gör att jag inte tror det längre. Men jag kan ju fortsätta träffa honom och se vad som händer. Jag kommer ju ändå flytta sen hur det än blir.

Superdejt

Tjodeli tjodela, kom precis hem efter en helt perfekt dejt. Jag har mött mannen i mitt liv! Haha jag hoppas det i alla fall. Vi var på en liten gömd restaurang som var jättemysig och maten var hemsk haha, men det gav oss bara mer att prata om. Det är så synd att jag har träffat någon nu när jag har planerat att flytta härifrån. Men det är ju det alla har sagt till mig. Att jag inte ska stressa upp mig över att träffa någon för då kommer han inte att dyka upp. Så nu när jag har bestämt mig för att dra härifrån, jag har ju till och med bokat biljetten, då självklart så dyker han upp. Vi träffades ju på ett lite roligt sätt, eller annorlunda i alla fall. Jag var på banken och skulle be om en ny dosa till min internetbank eftersom jag kommer lämna landet snart, så tänkte jag att det skulle ju vara bra att ha en helt ny så jag är säker på att den fungerar ett tag utanproblem. Och Han var där i samma ärende, han skulle ha en ny dosa alltså. Så vi gick fram samtidigt till en varsin disk och bad om samma sak sen så tittade vi på varann och bara log. Det leendet var ett äkta leende, så det var nog därför jag vågade prata med honom efter vi var klara. Så det tog inte lång tid innan han frågade om han fick bjuda ut mig. Och det kunde jag ju inte tacka nej till. Så när han kom hit idag så hade han med sig en riktigt fin bukett med rosor som man ser på tv att folk får innan en dejt. Det har aldrig hänt mig förut. De var mycket finare än de här: Rosbukett

Arg som ett bi :)

4 saker som jag tydligen kan skylla på mina föräldrar. Jag prickade in fyra av tio saker som man som barn kan skylla på sina föräldrar. Laktosintoleransen, fetman, aknen och mina aggressioner det tänker jag skylla på dem. Laktosintoleransen är inte så farlig och det har jag lärt mig att leva med. Det är ändå ingen annan i familjen som är det så jag kanske får gå längre tillbaka i släkten för att hitta någon att skylla på. Fetman är väl egentligen inte fetma egentligen, men vem är inte tjock liksom? Och det kan ju vara skönt att skylla på någon. Det är pappas fel att jag blev tjock när jag åt ett supermeal med extra pomme och sen en bytta med glass. Jovisst är det hans fel. Aknen skyllde jag alltid på att jag var tonåring och alla andra hade det ju så varför skulle inte jag ha det? Men det kan jag ju också skylla över på någon. Det får bli pappa igen för den sista tänker jag ta ut på mamma. Då var det den sista då: aggression. Jag kan ha, eller rättare sagt jag HAR ett himlans temperament och kan bli riktigt arg. När det händer är det både koppar och mobiltelefoner som flyger all världens väg. Och det kan jag lätt säga att jag skyller på min mamma. Och hon är ännu värre än mig. Fast hon brukar ju säga att jag kan ju inte ha fått det utav henne, för hon har ju sitt kvar. Det låter ganska sant. När jag blir så där arg så bara kokar det i mig och jag vet inte var jag ska ta vägen. Istället för att skada mig själv eller någon annan så blir det då lite porslin som ryker. Det är så skönt efteråt för då skölja all ilska bara ur mig. Det är ganska bra för jag får gå och shoppa nytt porslin lite oftare än vad jag skulle göra annars.

Odlat

Idag inspirerade solen och grannarna mig. De var ute tidigt och röjde i trädgården och det fick mig på fix-humör. Jag åkte till Plantagen och inhandlade små växthus och såjord, lite näring och olika sortera frön. Sen begav jag mig hemåt och satte igång. Jag köpte två växthus som det är två byttor i. så totalt sett hade jag fyra ställen att plantera på. I den första satte jag tomater, i den andra blev det paprika, i den tredje chili och i den fjärde sådde jag ”hemliga” frön. De sålde ut dem billigt och det kommer verkligen bli en överraskning när de kommer upp. Det är första gången jag odlar något själv så det ska bli spännande att se hur det går. Den där hemliga plantan kommer jag inte se eller förstå vad det är förrän den är helt klar och det hänger en banan eller nåt från den hahaha.  

Gammal kärlek…

Har precis kommit hem från förmiddagskaffe hos grannarna. Jag bor granne med ett så underbart sött gammalt par. Han är 97 och hon är 93. Han är pigg och kry men är ganska glömsk. Hon varken ser eller hör, eller jo lite men det är inte mycket, men hon har minnet kvar. Så när jag pratar med tanten så undrar gubben varför jag nästan skriker och då skäller gumman lite på honom. De är verkligen söta tillsammans. Jag undrar hur det känns när man har levt så länge. Och hur det känns att leva tillsammans med samma person i nästan hela sitt liv. Är det samma kärlek kvar som det var från början eller står man bara ut för att det är lättast så? Grannarna här verkar fortfarande bry sig väldigt mycket om varandra fortfarande i alla fall. Jag blir så rörd när gubben trevar efter gummans hand och lägger den i sitt knä. Det ser så gulligt ut.