Arg som ett bi :)

4 saker som jag tydligen kan skylla på mina föräldrar. Jag prickade in fyra av tio saker som man som barn kan skylla på sina föräldrar. Laktosintoleransen, fetman, aknen och mina aggressioner det tänker jag skylla på dem. Laktosintoleransen är inte så farlig och det har jag lärt mig att leva med. Det är ändå ingen annan i familjen som är det så jag kanske får gå längre tillbaka i släkten för att hitta någon att skylla på. Fetman är väl egentligen inte fetma egentligen, men vem är inte tjock liksom? Och det kan ju vara skönt att skylla på någon. Det är pappas fel att jag blev tjock när jag åt ett supermeal med extra pomme och sen en bytta med glass. Jovisst är det hans fel. Aknen skyllde jag alltid på att jag var tonåring och alla andra hade det ju så varför skulle inte jag ha det? Men det kan jag ju också skylla över på någon. Det får bli pappa igen för den sista tänker jag ta ut på mamma. Då var det den sista då: aggression. Jag kan ha, eller rättare sagt jag HAR ett himlans temperament och kan bli riktigt arg. När det händer är det både koppar och mobiltelefoner som flyger all världens väg. Och det kan jag lätt säga att jag skyller på min mamma. Och hon är ännu värre än mig. Fast hon brukar ju säga att jag kan ju inte ha fått det utav henne, för hon har ju sitt kvar. Det låter ganska sant. När jag blir så där arg så bara kokar det i mig och jag vet inte var jag ska ta vägen. Istället för att skada mig själv eller någon annan så blir det då lite porslin som ryker. Det är så skönt efteråt för då skölja all ilska bara ur mig. Det är ganska bra för jag får gå och shoppa nytt porslin lite oftare än vad jag skulle göra annars.

Odlat

Idag inspirerade solen och grannarna mig. De var ute tidigt och röjde i trädgården och det fick mig på fix-humör. Jag åkte till Plantagen och inhandlade små växthus och såjord, lite näring och olika sortera frön. Sen begav jag mig hemåt och satte igång. Jag köpte två växthus som det är två byttor i. så totalt sett hade jag fyra ställen att plantera på. I den första satte jag tomater, i den andra blev det paprika, i den tredje chili och i den fjärde sådde jag ”hemliga” frön. De sålde ut dem billigt och det kommer verkligen bli en överraskning när de kommer upp. Det är första gången jag odlar något själv så det ska bli spännande att se hur det går. Den där hemliga plantan kommer jag inte se eller förstå vad det är förrän den är helt klar och det hänger en banan eller nåt från den hahaha.  

Gammal kärlek…

Har precis kommit hem från förmiddagskaffe hos grannarna. Jag bor granne med ett så underbart sött gammalt par. Han är 97 och hon är 93. Han är pigg och kry men är ganska glömsk. Hon varken ser eller hör, eller jo lite men det är inte mycket, men hon har minnet kvar. Så när jag pratar med tanten så undrar gubben varför jag nästan skriker och då skäller gumman lite på honom. De är verkligen söta tillsammans. Jag undrar hur det känns när man har levt så länge. Och hur det känns att leva tillsammans med samma person i nästan hela sitt liv. Är det samma kärlek kvar som det var från början eller står man bara ut för att det är lättast så? Grannarna här verkar fortfarande bry sig väldigt mycket om varandra fortfarande i alla fall. Jag blir så rörd när gubben trevar efter gummans hand och lägger den i sitt knä. Det ser så gulligt ut.