4 saker som jag tydligen kan skylla på mina föräldrar. Jag prickade in fyra av tio saker som man som barn kan skylla på sina föräldrar. Laktosintoleransen, fetman, aknen och mina aggressioner det tänker jag skylla på dem. Laktosintoleransen är inte så farlig och det har jag lärt mig att leva med. Det är ändå ingen annan i familjen som är det så jag kanske får gå längre tillbaka i släkten för att hitta någon att skylla på. Fetman är väl egentligen inte fetma egentligen, men vem är inte tjock liksom? Och det kan ju vara skönt att skylla på någon. Det är pappas fel att jag blev tjock när jag åt ett supermeal med extra pomme och sen en bytta med glass. Jovisst är det hans fel. Aknen skyllde jag alltid på att jag var tonåring och alla andra hade det ju så varför skulle inte jag ha det? Men det kan jag ju också skylla över på någon. Det får bli pappa igen för den sista tänker jag ta ut på mamma. Då var det den sista då: aggression. Jag kan ha, eller rättare sagt jag HAR ett himlans temperament och kan bli riktigt arg. När det händer är det både koppar och mobiltelefoner som flyger all världens väg. Och det kan jag lätt säga att jag skyller på min mamma. Och hon är ännu värre än mig. Fast hon brukar ju säga att jag kan ju inte ha fått det utav henne, för hon har ju sitt kvar. Det låter ganska sant. När jag blir så där arg så bara kokar det i mig och jag vet inte var jag ska ta vägen. Istället för att skada mig själv eller någon annan så blir det då lite porslin som ryker. Det är så skönt efteråt för då skölja all ilska bara ur mig. Det är ganska bra för jag får gå och shoppa nytt porslin lite oftare än vad jag skulle göra annars.
